Jag har tänk på det där med barn biljetten på bussen, Hur man kan räknas osm barn när man snart fyller 20, antar att manär ett barn trots allt, inte för att jag inte skulle vilja vara det för det är underbart att vara barn fast att förläldrarna styr & ställer, bestämmer hur mkt man ska äta upp på sin tallrik, vilken tid man ska va hemma osv. Det är endå helt underbart att vara barn , man har inga som helst beskymmer, har man något så går det över innan man ens har hunnit tänka på de. Man är med dem människorna man älskar, och man vet inte av någon annan, fördommar eller besvikelse. Man var slutar barn gränsen, trots all den säkerhet man har som barn vill man endå prova på något nytt, faaastäään man aldrig är nöjd, det är så vi människor är, vi är aldirg nöjda, vi tror alltid att man kan få precis allt man vill & att pengar gör en lycklig, men om den rätta kärleken inte iheller gör än lycklig, vad finns det då kvar? Vad ska man nå och hur! Vad är lyckan, när den kommer till en självmant eller när du själv funnit den! 
Det spelar ingen roll hur olycklig man är hur liten och osynlig man än känner sig på denna jord, för det finns alltid, alltid någon som ser dig och känner likadant. och du har alltid något som någon annan drömmer om att få ha.
Livet har tusen frågor och jag tror aldrig att vi kommer lista ut den viktigaste av dem. Meningen med livet. Livet är en gåta , där vi ska möta alla våra sidor. Både dom goda och dom onda, för och nackdelar, besvikelse och förgynnelse. Livet är verkligen en gåta, ens tankar och kroppen är det med. Det är aldrig något vesentligt svar vi någonsin kommer att lista ut, så varför inte bara leva och sluta orora sig och tänka så himla mycket. Bara njuta och leva för varje sekund av livet och varje morgon man vaknar bara vara tacksam över att du överlevt ännu en dag i denna tuffa värld.

Får man inte det man vill ha kanske vi får något ännu bättre.